Kapitel elva

Subject: Permission

Aktuellt humör: orolig


GMAIL account: sara.genilund@gmail.com


________________________

To: nicke_mortensen@yahoo.com
Cc: ahustosen@yahoo.com
Date: 21 december 2009 11.05:29 CET
From: sara.genilund@gmail.com
Subject: Permission

Hej Niklas
Skulle bara berätta att det är så som du trodde, han får permission från fängelset över julhelgen. :(

Kram Sara


Sara Mortensen, Ph.D.
Gen-I-Lund
Ideon
University of Lund


________________________


Subject: RE: SV: Läser du mejl i Åhus?
Aktuellt humör: fnittrig

Yahoo mail account: ahustosen@yahoo.com

________________________

To: ahustosen@yahoo.com
Date: 24 december 2009 12.47:41 CET
From: sara.genilund@gmail.com
Subject: RE: SV: Läser du mejl i Åhus?

Retas du minsann? Jonas gamla slitna skämt, nu bli jag sur :P :P : P
> > God jul, om vi inte hörs...
> Och gott nytt år, glad påsk och lycka till på födelsedagen också... :P

Vad har ni för fast telefonnummer? Ifall vi får för oss att trots allt ringa och säga nåt snällt ikväll...
Simon har inget val, det är bara han och jag och mamma så han tar alla chanser att kolla på TV haha...

Eller också kan du prova att gå ut ur skogen, och in till Åhus. Där kanske finns en riktig telefonmast? :P


Sara Mortensen
Gen-I-Lund
Ideon
University of Lund


________________________

To: sara.genilund@gmail.com
Date: 24 december 2009 12.07:13 CET
From: ahustosen@yahoo.com
Subject: SV: Läser du mejl i Åhus?

Hej Sara
Jodå, teknikens under har faktiskt nått ut till alla i byn. Den stora frågan just nu är hur många av barnen som bryr sig om att se Kalles jul, eller om det bara blir vi vuxna :)

Förresten svarar du inte själv, jag ringde nyss. Men ditt mejl kom fram, till mobilen. Vi kanske kör imorgon kväll om vädret är bra men vi kan hämta honom på söndag såklart.

> God jul, om vi inte hörs...
Och gott nytt år, glad påsk och lycka till på födelsedagen också... :P



Kram
Åhustösen

________________________

To: ahustosen@yahoo.com
Date: 23 december 2009 22.56:35 CET
From: sara.genilund@gmail.com
Subject: Läser du mejl i Åhus?

Hej Sofia,
vet inte om du läser mejl medan ni är i Åhus... men jag kunde inte få tag på er på mobilen idag?
Jag lämnade meddelande i alla fall, så ring mig ok?
Det är om söndag, ifall ni kan hämta upp Simon på väg till Margareta och Bengt? Jag måste åka in till jobbet på förmiddagen, risken är att det tar hela dagen.
Och Jonas är ju som bekant och latar sig, så jag vill inte gärna behöva ta med Simon in till Lund hela dan...


God jul, om vi inte hörs...
Sara


Sara Mortensen, Ph.D.
Gen-I-Lund
Ideon
University of Lund


________________________

Dagboksanteckningar 26/12 2009

Aktuellt humör: bekymrad


lör 26/12 2009

Hu så hemskt!
Margareta berättade om sin tumör idag, för mig och barnen. Simon ska också sova här inatt, vi hämtade honom hos Sara på vägen hit imorse.
Det känns obehagligt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera, för hon verkar inte tro att det är så allvarligt. Det är det kanske inte heller, men...
Hon är mer orolig för hur hon ska se ut efteråt, ärr i ansiktet och inga tänder... Det är klart, man försöker väl tänka på det som är konkret. Och Hanna... Hon är så söt. När Margareta berättade om att hon var orolig för att hon skulle se hemsk ut efteråt, så slog hon armarna om henne och sa utan att tveka att "vi tycker lika bra om dig oavsett hur det blir, för du är ändå världens bästa farmor"...
Och så är det förstås, men antagligen är det verkligen det som känns svårast för henne. Och det hon är orolig för. Som hon sade så tror inte läkarna att det ska vara några försvårande omständigheter, annat än det rent praktiska med uppbyggnad av käken som får göras efterhand. Tumören ska vara kontrollerbar, tack vare att de upptäckt den så tidigt.
Vi får hoppas.
Niklas reagerade väldigt mycket men han försöker att inte visa det. Jag märkte att det var något särskilt när de kom tillbaka från sin promenad i eftermiddags, men han sade inget. Jag trodde nästan hon avslöjat att de tänkt skilja sig eller nåt, men Bengt verkade inte alls bekymrad på det sättet, så det verkade inte stämma. Jag förstod att hon ville berätta för honom först, men jag tror hon räknade med att han skulle berätta för mig. Jag frågade honom förut när vi var ensamma men han ville inte säga något om hur han tyckte att det kändes. Det är som om han inte vågar. Som om han är orolig att allt... att allt annat ska komma tillbaka också då?
Men jag orkar snart inte med det längre. Vi brukade alltid kunna prata om allt vi hade problem med, stort och smått, hemma eller på jobbet. Men nu är det som om han inte vill prata med mig längre. Han har suttit och tittat på TV långt in på natten, först på mormors gård när vi var där, och nu på deras filmkanaler och sportkanaler här...
Jag ville han skulle lägga sig nu, men han skulle tvunget se slut nån gammal film. Och det var samma sak i går kväll. Jag vet inte om det bara är att han inte orkar prata om det som hänt, men det är så viktigt att göra det... om och om igen. Det är enda sättet att lindra smärtan!!!

Så, Erik... jag måste få berätta lite för dig om julen som har varit nu. Att få säga det jag tänker, till dig. Det hjälper mig.
Det kändes väldigt tomt utan dig.
Väldigt väldigt tomt.
När vi packade för att åka så lade jag fram din tomtedräkt med Teresias ur vintergarderoben...
Mmm.
Nu gråter jag igen. Jag var inte beredd på det, fast jag trodde det. Det är så jobbigt. Men det är inte så ofta det kommer över mig nu på det sättet. Det har ändrats, på något sätt. Fast jag är inte riktigt säker på hur? Det blev annorlunda efter rättegången. Jag tror inte jag nånsin kan förlåta honom men jag tycker det känns lättare efter att ha hört att han ångrade sig.
Och jag tror det är bra, ändå. Att det inte känns lika... lika frustrerande som det var förut. Det känns bara konstigt att tänka så, att allt ska fortsätta. Utan dig...
Men det är så många små saker. Jag har inte orkat ta undan dina kläder, det var därför... det gick av gammal vana. Vi har plockat bort det mesta av dina böcker och leksaker, skänkt en del till förskolan och vi sålde en del på barnmarknaden i höstas. Vi ville egentligen inte ha några pengar, men det blev ändå drygt tvåhundra kronor. Din pappa skänkte dem till Rädda barnen...
Och vi saknade dig mest av allt på julafton. Det blev inte lika roligt som det brukar vara. Och särskilt Ida och Sebastian, dina kusiner, det var första gången vi träffade dem efter... Mmm. Det var ju bara Louise som var med på begravningen. Sebastian frågade efter dig flera gånger, Erik. Men det är inte så lätt att förstå att du är borta när man bara är två år. Det är inte lätt för mig heller!
Fast tomten kom till slut ändå. Och då kändes det som om du var hos oss igen, jag tyckte det var ganska mysigt trots allt. Alla mina mostrar, och några av mina kusiner och deras barn. Det blev ganska många, och mormor satt i ett hörn och myste hela tiden. Nästan som vanligt. Nästan...
Hanna och Teresia hade önskat sig marsvin eller hamstrar, men Niklas vägrar. Jag tycker det kunde vara rätt kul, även om det blir en del jobb med det. Men de är så pass stora att jag tror de kommer att klara av det. Vi får se när vi kommer hem, det hade ju ändå inte gått att skaffa dem nu när vi åkte iväg över julen. Det är jobbigt nog med Musse, som grannarna tar hand om när vi är borta.
Men, töserna fick en del annat som de blev glada för. Hanna började genast läsa boken hon fick, den nya Stephenie Meyers-boken. Och Tessis fick en ny mobiltelefon, hon har fått dras med Niklas gamla så länge nu... Hon är så smart när det gäller tekniska prylar, som om hon har ett extra sinne för hur det ska användas. Så hon messade Simon från den nya mobilen på bara några minuter efter att hon packat upp den, flyttade de där telefonkorten vad de nu heter och kopierade över allt till sin dator, och in på den nya telefonen. En musikmobil kallas det visst. Det kanske inte är så konstigt... det där med teknik. Hon är väldigt smart, fast har så förtvivlat svårt att läsa och skriva. Det är synd. Och här är vi, två "duktiga" lärare, som inte kunde lära vår egen flicka läsa ens... :)
Innan vi förstod att hon har dyslexi, oj vad vi kämpade. Men så visade hon att hon greppade matematik som ingenting, hängde utan vidare med på Hannas läxuppgifter. Och mer än det, Niklas tyckte det var jättekul att visa henne och han var nog väldigt glad för att det fanns en förklaring. Jag kände det inte så, jag tänkte bara på allt extra slit som måste till. Det går ju, men det är inte lätt. Sån tur att hennes fröken var så förstående, det har verkligen gjort allting mycket lättare. Ja... en mobil. Och några talböcker, en av dem kopierade hon genast över på den nya mobilen och den håller hon på att lyssna igenom nu. Det var skönt att se, och de var i alla fall nöjda trots att det inte blev någon liten hamster.
Och jag blev glad. Glad och förvånad, för Niklas har faktiskt lyssnat lite på mig. Precis den halsduken jag ville ha hade han köpt, och ett fint guldhalsband, som passar till ringarna och handledskedjan jag fick när jag fyllde fyrtio i våras. Till Niklas köpte vi första delen i den nya historiebokserien, så det gav honom lite att bita i. :)
Och du kan tro att det blev en vit jul, Erik. Så mycket snö, jag tror aldrig du hann uppleva en vinter med så mycket snö på Torsgården. Det blev en jättefin tefatsbacke ner mot ängen framför ån, och man kunde till och med åka skidor lite längre bort. Rena slalombacken, jag önskar så att du hade kunnat få uppleva det...
Mmm...
Fast det töade undan en del, från vägarna, på juldagen. Det var rätt bra, kändes lite säkrare att åka på nästan torra vägar. Och hämtade Simon hemma hos Sara, hon var tvungen att passa några experiment eller vad det nu var inne i Lund, både idag och i morgon. Och på måndag med antagligen, fast kanske inte lika länge för då kommer några av hennes kollegor tillbaka också.

Ja usch ja, så mycket olyckor det alltid är på julhelgen. Så fel, man är inställd på trevlig samvaro, och så slås allt itu, utan återvändo. Plötsligt. Jag hörde om två olyckor med svårt skadade i kväll, den ena var i Göteborg, nån som dog också. Usch.
Det påminner mig också om dig, Erik. Så fort jag hör om en trafikolycka...
Då tänker jag på dig...
Och gråter.

Subject: RE: RE: Permission

Aktuellt humör: rasande


GMAIL account: sara.genilund@gmail.com


________________________

To: nicke_mortensen@yahoo.com; ahustosen@yahoo.com
Date: 27 december 2009 06.15:19 CET
From: sara.genilund@gmail.com
Subject: RE: RE: Permission

Det var nog ingen som tänkte på det!!!
> Vi får väl hoppas de skickar med nån som håller honom i handen då. :(

Har ni hört nyheterna?!? Det står om det i Sydsvenskan idag, och ännu mer på Flashback

Gode Gud. Vad kan man säga? Gode Gud.
Det är ju fruktansvärt!!!

Jag ringer när jag tar lunch, ok?


Sara Mortensen, Ph.D.
Gen-I-Lund
Ideon
University of Lund


________________________

To: sara.genilund@gmail.com
Date: 21 december 2009 11.42:03 CET
From: nicke_mortensen@yahoo.com
Subject: RE: Permission

Uhu
Vi får väl hoppas de skickar med nån som håller honom i handen då. :(

Men alla människor ska väl ha rätt att begrava sin egen mor, antar jag. Även en sån XXXXXXXX

mvh
/Nicke

________________________

To: nicke_mortensen@yahoo.com
Cc: ahustosen@yahoo.com
Date: 21 december 2009 11.05:29 CET
From: sara.genilund@gmail.com
Subject: Permission

Hej Niklas
Skulle bara berätta att det är så som du trodde, han får permission från fängelset över julhelgen. :(

Kram Sara


Sara Mortensen, Ph.D.
Gen-I-Lund
Ideon
University of Lund


________________________

Känd rattfyllerist på permission bakom dödsolyckan

Aktuellt humör:None


Sydsvenskan 27/12 2009

Känd rattfyllerist på permission bakom dödsolyckan

På lördagskvällen inträffade en allvarlig dödsolycka på Älvsborgsbron i Göteborg. Föraren som orsakade olyckan misstänks ha varit rattfull.
- Han hade klart mer än tillåten promillegräns. Efter förhör har mannen nu anhållits misstänkt för grovt rattfylleri, grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada, säger jourhavande åklagare Jeanette Vikingsson.
Mannen, som är 21 år, ligger kvar på sjukhus med allvarliga skador. Han befann sig på permission för att begrava sin mor, från ett tidigare i år utdömt fängelsestraff, också det för bland annat rattfylleri. Han skulle återinställt sig hos polisen på söndagsmorgonen, efter att ha beviljats en dags permission för begravningen på annandagen.

Det var vid halv elva-tiden på kvällen som en personbil med fem personer körde rakt igenom ett vägräcke och kraschade mot bergväggen, vid avfarten från Älvsborgsbron och in mot centrum.
Enligt ett vittne hade bilen hög fart in i den skarpa högerkurvan när den sladdade i det hala underlaget och rände in i vägräcket. Två personer, två kvinnor i 20-årsåldern, slungades ut ur bilen. De fördes till Regionsjukhuset, men deras liv gick inte att rädda.
De tre övriga - föraren och två andra passagerare - skadades allvarligt och vårdas fortfarande på Universitetssjukhuset. På söndagskvällen uppgav sjukhusets pressjour att deras tillstånd fortfarande är allvarligt men stabilt. De omkomna kvinnorna var hemmahörande i Göteborg, och enligt uppgift släkt med föraren.
När olyckan skedde var trafiken gles men väglaget mycket halt.
- En polispatrull var först på olycksplatsen, av en ren slump patrullerade de förbi avfarten endast minuter efter olyckan, säger Pär Ekbladh, inre befäl vid Frölunda-polisen.
Det gjorde att räddningsarbetet snabbt kom i gång. Tyvärr inte tillräckligt snabbt för att rädda livet på de två kvinnorna.